Jag känner mig onödigt jävla underbar

Jag blev så sentimental när jag cyklade hem en kväll i april, så jag knäppte ett par bilder på ån från hallisbron. Fint så.

Nu lider mitt tredje år i Åbo mot sitt slut, imorgon drar jag upp till Österbotten igen. 
Det här läsåret har varit ett av de jobbigaste men samtidigt roligaste året hittills. Jag har fått träffa nya och underbara människor, skrivit en kandidatuppsats, festat med älskade vänner i Uppsala, Vasa och Åbo, slagit mig gul och blå under några av dessa vilda kvällar, upplevt nya böcker och serier och fått nya idéer till mina egna projekt.

Det har varit ett toppenår helt enkelt. Jag må ha haft stunder när mest bara velat ge upp och lagt mig på tågspåret skrikandes och gråtandes, men det har löst sig - och fortsätter att lösa sig. 

Åbo har verkligen börjat kännas som hemma, och jag kan knappt fatta att det faktiskt har gått tre år och min studietid här snart är slut. Det märks mest på att vänner och bekanta försvinner, en och en, för att fortsätta sina liv på andra orter. Snart kanske det är min tur, men det får nog ta ett tag egentligen. Jag trivs här, Åbo är mitt.

 

14.05.2018 kl. 23:19

Sommarens planerade läsning

Jag håller som bäst på att packa mina väskor inför en sommar i Österbotten. Lagom till att jag tänkt börja fylla min andra resväska insåg jag att den väskan inte fann på sin vanliga plats under min dammiga säng. Satan också. Jag blev då tvungen att försöka organisera alla saker i högar så att jag kan packa ner dem så fort som möjligt när min kära mor hämtar mig (och förhoppningsvis tar med sig tidigare nämnda väska, som jag utgår ifrån att befinner sig i Österbotten.).

Denna lilla fnurr på tråden gav mig dock möjlighet att kolla genom mitt personliga bibliotek och efter många om och men välja sex av de nittionio böcker jag så gärna vill släpa med mig vart jag än far. Valet föll alltså på böckerna ovan. The Handmaid's Tale (Margaret Atwood), Uncommon Type (Tom Hanks), Watership Down (Richard Adams), Ondskan (Jan Guillou), Peter Pan (J.M. Barrie) och 1984 (George Orwell).

Ondskan kanske blir kvar i Åbo eftersom jag ändå läser den medan jag sitter i solen på min balkong om dagarna, man måste ju carpa solen när den väl är här. Jag tror jag kommer byta ut den mot The Great Gatsby (F. Scott Fitzgerald), jag har läst den varje sommar i flera år nu och det är inte en tradition jag vill bryta.

12.05.2018 kl. 14:35

Urbz: Sims in the city

 

 

När jag var yngre brukade jag spela väldigt mycket playstation tillsammans med en av mina bröder och vår kusin. Ett spel jag verkligen tyckte om var ett spel ur sims-franchisen - Urbz (2004).

 

Urbz går ut på att man som vanligt skapar en sim, här en urb, som sedan flyttar in till en viss plats i en storstad. Jag brukar börja på Central Station, där punkarna hänger. Under spelets gång ska man avancera och klättra uppåt i popularitet, precis som i Sims Nattliv. För att underlätta processen skaffar man vänner som ibland ger en tips och uppdrag och ibland även lär en olika trick för att man ska ha lättare att bli populär på andra ställen.

 

För att passa in och inte bli utstött på alla platser man färdas till bör man klä sig enligt modet på just den platsen, nere i tunnelbanestationen gäller exempelvis läder, piercings och tuppkam, och på andra ställen exempelvis på “Neon East“ klär alla sig i neon med tydliga influenser av manga och japansk streetstyle. Om man befinner sig för länge på en plats med fel stil kan man förlora otroliga mängder med "rep", vilket gör att man halkar neråt i popularitet igen.

 

Under spelets gång får man upprepade gånger olika tips och meddelanden från en kille som heter Darius, han hjälper en att stiga i rang och fixar ibland så att man kommer in på krogar/klubbar man egentligen inte borde få vara på. Bandet Black Eyed Peas figurerar även i spelet, så man får hänga med Will.i.am och Fergie om man villl. De var ju orerhört populära under tidigt 2000-tal så deras musik förekommer ofta på spelets soundtrack.

 

Grafiken är ju inte den bästa, men det är ju trots allt ett spel till ps2 som sedan tidigare är en lite äldre konsol. Om man gillar sims och orkar söka fram ett (eventuellt) begagnat spel så är det definitivt värt att testa, ett kul tidsfördriv.

04.05.2018 kl. 13:05

Bonusfamiljen

[Källa]

Jag växte upp med svensk barn- och ungdomskultur, främst då i musik- och tv-väg. En serie jag älskade när jag var liten (och fortfarande älskar) var Eva & Adam, men inte för huvudkaraktärerna, jag föredrog alla biroller. Jag var lite småkär i Evas storebror Tobbe (Erik Johansson), så när jag förra året snubblade över hans instagram (jerkajohansson) var jag fast igen. 

Efter att ha följt honom på instagram i några månader insåg jag att han var aktuell i en ny svensk tv-serie - Bonusfamiljen. Jag bestämde mig dock för att vänta ett tag innan jag kollade på den, så nu i vår medan jag låg sjuk i ett par dagar, märkte jag att första säsongen fanns på Netflix; så jag bestämde mig för att ge serien ett försök. Bättre sent än aldrig.

[Källa]
Bonusfamiljen handlar om Lisa och Patrik, båda nyseparerade. De har båda barn från sina tidigare äktenskap och försöker hålla ihop vardagen som en bonusfamilj, allt medan deras tidigare partners inte precis är villiga att hjälpa till. 
Lisas exman, Martin bor hos sin mamma och förstår inte varför hennes bästa väninna Gugge (Lill-Babs <3) spenderar så mycket tid hemma hos dem. Patriks exfru, Katja arbetar konstant samtidigt som hon har en affär med sin gifta chef, hon gör sig tid för William, sonen hon har tillsammans med Patrik men har inte mycket till övers för Patrik och Lisa. William är raka motsatsen till Lisas och Martins son, Eddie. Eddie är bråkig och vägrar (likaså hans tonårssyster) att försöka komma överens med William och Patrik.

Jag tyckte om serien, främst på grund av Erik Johansson, hans karaktär kändes som den som var lättast att gilla. Han var inte för jobbig och inte heller för tråkig, det var en lämplig mängd drama. Lisas reaktion på Patriks funderingar kring Eddie och en eventuell ADHD-diagnos gjorde mig sjukt irriterad och hela den storylinen fick mig att himla med ögonen och önska att de bara skulle äta pasta istället.

Jag rekommenderar Bonusfamiljen åt den som tycker om att slötitta på serier och uppskattar när det inte händer så himla mycket, utan att det är lagom mycket drama och irritationsmoment.

02.05.2018 kl. 22:50

April genom Netflix

Under april månad har jag hunnit med en hel del netflix. Jag har betat av ett par serier jag både planerat att se och som jag bara snubblat över. Därför kommer en kort sammanfattning av mina netflixfavoriter från april.

La casa de papel.
En spansk serie (Netflix Original) som handlar om hur en grupp maskerade rånare bryter sig in i det spanska kungliga myntverket. Serien följer polisens jakt på ledaren - Professorn, rånarnas förberedelser och situationen inne i myntverket där det förutom ett rån även pågår ett gisslandrama. 
Jag blev helt fast när jag såg på ett par avsnitt tillsammans med två klasskamrater. Serien känns typiskt spansk (telenovela) med drama i i princip varenda scen, men samtidigt väldigt amerikansk. Jag antar att skaparna ville få serien att tilltala en så bred publik som möjligt. Jag älskade La casa de papel, så om du inte vet vad du ska titta på och du gillar drama och coola brudar (Tokyo och Nairobi är ganska så awesome) ska du definitivt kolla på serien.

Peaky Blinders.
Jag har länge planerat att titta på Peaky Blinders, men har alltid prioriterat andra filmer och serier. Jag satte igång första avsnittet i helgen och tittade det sista (som fanns på netflix) i kväll. Serien utspelar sig under 1920-talet och handlar om en brittisk "gangsterfamilj" i Birmingham, familjen Shelby. Familjen/företaget går under namnet the Peaky Blinders och leds av Thomas "Tommy" Shelby, hans bröder Arthur och John, samt hans faster Polly. Serien börjar med att the Peaky Blinders är bookmakers, alltså att de sköter vadhållningar och följer sedan deras kamp för att arbeta sig uppåt i samhället och hur de glider in på allt farligare och djupare kriminella vatten. 
I början hade jag lite svårt för serien eftersom jag inte riktigt förstod vad den gick ut på(?) men efter ett par avsnitt var jag fast, Cillian Murphys karaktär är fantastisk.

Dynasty.

En reboot av en 80-talsserie. Den handlar om familjen Carrington och hur de (trots enorma mängder drama i varenda jävla scen) kämpar för sitt imperium. Stundvis har jag supersvårt att titta på den här serien eftersom det är dramatiska plot twists i varenda jävla hörn, nästan som en telenovela. Fungerar väl i stora drag som Dallas och andra klassiska serier från 80-talet - fast här i en modern tappning.   

 

Utöver dessa serier har jag också tittat på en del filmer och slumpmässigt valda avsnitt från olika serier, exempelvis mitt favoritavsnitt i Chef's table, avsnittet om Massimo Bottura. en hel del Once upon a time och några avsnitt Pretty little liars (har helt förlorat intresset för den serien, så himla överdriven och tråkig??).

01.05.2018 kl. 21:48

To be read

Jag gör konstant olika anteckningar på min telefon, det kan vara allt från inköpslistor till roliga skämt eller fina citat, men jag har även en lista med böcker jag vill läsa. (Jag har en likadan för serier jag vill titta på så jag kanske delar med mig av den i något skede också). Här är sex stycken böcker som står på min lista.

Uncommon Type (Tom Hanks), en bok med korta berättelser. Jag önskade mig den här boken i julklapp och ser fram emot att läsa den eftersom Tom Hanks är awesome.

Lolita (Vladimir Nabokov), ingen kan ju ha missat denna. En klassiker som handlar om en man som blir besatt av sin styvdotter och rymmer iväg med henne. Jag är vid mitten av boken nu, men temat i boken är faktiskt så vidrigt att jag konstant måste ta pauser för att inte bli för äcklad. Otroligt vackert skriven, så definitivt värd att läsa.

To Kill A Mockingbird (Harper Lee), ännu en klassiker.
Den handlar om Scout och hennes familj, och hennes pappa som är advokat och går med på att försvara en svart man som oskyldigt döms för att ha våldagit en vit kvinna. 

Peter Pan (J.M. Barrie), surprise surprise - ännu en klassiker. Syskonen Darling flyger med Peter Pan till Neverland och slåss mot pirater osv. Alla har hört om Peter Pan, annars har man nog bott under en sten.
Jag håller på att läsa denna just nu och älskar den hittills. Min version är en aning tungläst men det går.

The Handmaid's Tale (Margaret Atwood), jag tror ingen missade explosionen kring denna förra året? Dess popularitet nådde nya höjder efter att HBO gjorde en tv-serie baserad på boken. Dystopi där fertila kvinnor utnyttjas av männen i överklassen för att föra människosläktet vidare (i stora drag). 

Dr. Jekyll And Mr. Hyde (Robert  Louis Stevenson), ännu en klassiker! Handlar om hur Dr. Jekyll dricker ett elixir som tar fram hans mest ondskefulla och primitiva sidor, vilket leder till att en annan, mindre älskvärd personlighet - Mr. Hyde, skapas.

 

26.04.2018 kl. 15:48

Nya vindar

Long time no see. Jag har inte skrivit något (och publicerat det) här sedan förra hösten. Jag har haft fullt upp med annat och helt enkelt inte känt för att skriva något här.

Jag har till exempel varit hemlös i Norge över en helg, klarat 100-klubben (fick dock hjärnskakning på köpet), skrivit på min kandidatuppsats som snart är färdig och hållit ett tal fullt av ordvitsar och skämmiga anekdoter för över 100 personer på Österbottniska Nationens 92:a årsfest.

Nu känner jag ändå att det är dags att försöka blåsa liv i denna trötta blogg och kanske väcka skrivarlusten igen. Mest av allt skulle jag vilja börja vlogga och ha en booktube, men det får nog gro ett tag för att inte lämna som ett halvfärdigt projekt utan framtid.

[källaEn bild som inte har någon som helst anknytning till inlägget, jag tycker bara att den är fin.

12.04.2018 kl. 14:24

Sur som en citron

Mest obehagliga jag vet: Sprutor och kanyler, svimmar nästan. Ångestattacker. 

 

Absolut inte min killtyp: Grabbiga dudes med noll respekt för kvinnor, killar som tycker att de äger världen (nej, det gör du inte stig av din höga hästjävel din satans idiot).

 

Äckligaste mat jag vet: Anjovis. Kan anjovis ens räknas som fisk förresten? Det ser ut som något man drar upp ur duschsilen.

 

Sämsta bok jag läst: Ödehuset (en kristen bok jag fick som tack för att jag varit hjälpledare), den började som värsta spännande thrillern men handlade sist och slutligen om en man som fann Gud och Jesus osv. i ett gammalt hus.
Onda boken, läste kanske 50 sidor.

 

Blir arg på: Så gott som allt. Slöa människor i trafiken, slöa människor överlag, skingra er  för satan.När internet inte fungerar och när jag blir hungrig #hangry.

 

Något som får mig att byta radiokanal: Det mesta på radio x3m nuförtiden.

 

Sist jag ville ta till knytnävarna: För det mesta, men senast kanske igår pga privata orsaker men innan dess så på dansgolvet på en bar. Idiotkillar.

 

Fulaste plagg jag vet: Den nya hippa fritidsbyxan, v-a-r-f-ö-r-?

 

Äckligaste drycken: Jaloviina, dricker dock det ändå pga studerande i Finland. Fernet Branca, Fanta, Mountain Dew.

 

Det skriker jag när jag blir arg: V*ttu, f*tta, satan, jävla skit, fan också, vad i helvete, olika kombinationer av dessa osv.
Det snällaste jag tar till är kanske "MEN ÅÅÅH".

 

02.10.2017 kl. 20:31

"We cannot speak other than by our paintings"

En animerad film helt gjord med oljemålningar. Den handlar om konstnären Vincent Van Goghs liv och död.
Jag hoppas den kommer på bio i Finland, jag vill så gärna se den! 

27.08.2017 kl. 18:19

Om du känner dig lite nere

Om du känner dig lite nere så kan du testa något på denna lista.

  1. Titta på din favoritfilm. mina favoritfilmer som jag alltid tittar på om jag känner mig lite ledsen eller helt enkelt inte mår så bra så är Breakfast Club (1985), Lilo & Stitch (2002) eller 10 Things I Hate About You (1999).
  2. Läs en bok du velat läsa, eller som du tycker om och vill läsa igen. Sandra Beijer är en författare som jag nyligen fått upp ögonen för, hennes sätt att skriva känns så lätt och samtidigt så himla fint. Harry Potter och hemligheternas kammare är min favorit i serien, så den har jag läst kanske 8 gånger när jag var yngre.
  3. Städa och gör olika sysslor du skjutit upp.
  4. Lyssna på bra musik.
  5. Scrolla runt på tumblr eller pinterest.
  6. Titta på 73 Questions med en kändis på Vogues youtubekanal. Mina favoriter är Emma Stone, Neil Patrick Harris och Lena Dunham.
  7. Spela ett spel. Mina favoriter är Kingdom Hearts, Life Is Strange och de olika upplagorna av Sims.
  8. Titta på en tv-serie. Titta till exempel på en lättsmält serie som Vänner eller the Office.
20.08.2017 kl. 12:20

Positiv lista

(Källa)

Serie som får mig att må bra.
Sabrina The Teenage Witch, Vänner, New Girl. Alltså, ser jag ut att inte må så bra - placera mig framför en sitcom och jag blir lugnare.

Färg jag dras till.
Svart, turkos och senapsgul av någon orsak..

Plats med riktigt bra aura.
Skogen, bergen.

Djur som gör mig glad.
Sengångare, hundar, katter och pandor. Att se pandor falla omkull och rulla omkring gör mig glad.

Det får mig att slappna av.
Att läsa i sängen medan jag har igång något bakgrundsljud. Det är zen.

Tid på dygnet jag gillar.
Strax efter 01 på natten. Alla sover och jag har all energi jag saknat under dagen, jag skulle kunna ta över världen efter midnatt.

Hittade listan hos Hanna.

15.08.2017 kl. 17:36

Serier för tråkiga/regniga dagar

(källa)

Dark Angel (2000-2002)

Jessica Alba spelar Max, en mutant som avlats fram för att vara en supersoldat vid en hemlig anläggning. Hon flydde därifrån med ett antal andra när hon var barn. Det enda som synligt skiljer henne från vanliga människor är en streckkod i nacken. Hon jobbar som cykelbud och försöker hålla sig under anläggningens radar för att inte upptäckas, samtidigt som hon försöker hitta de andra. 

Jag såg den här serien för första gången när jag var liten och den nyss hade börjat sändas på tv här i Finland. Sedan hittade jag den igen och var tvungen att titta på den igen. Sjukt sevärd serie, även fast den lades ner efter två säsonger.

(källa)

Twin Peaks (1990-1991)

Laura Palmer, en sjuttonårig flicka, hittas död och FBI-agenten Dale Cooper blir tilldelad fallet. Han beger sig till staden Twin Peaks för att försöka hitta den skyldige. Handlingen följer ett antal av invånarnas liv efter Lauras död och så gott som alla har något att dölja.

Ursprungligen har Twin Peaks bara två säsonger, men nu har det även kommit en ny säsong. Jag har fortfarande bara sett den första säsongen på grund av att jag bollar så många serier samtidigt och lätt tappar intresset och glömmer bort den jag nyss hållit på med. Dock rekommenderar jag verkligen Twin Peaks.
Serien må vara lite svår att få något riktigt grepp om och flera gånger har jag övervägt att ge upp den helt, men eftersom att jag börjat känner jag att jag borde avsluta den också.

(källa)

Sabrina the Teenage Witch (1996-2003)

Sabrina Spellman bor med sina fastrar och katten Salem, när hon fyller 16 så får hon reda på att hon och de andra i huset är häxor. Så, på samma gång som hon tampas med att vara tonåring och den nya eleven i skolan så måste hon också tampas med att vara häxa och allt vad det innebär. Serien följer hennes liv genom tonåren och medan hon lär sig använda sina krafter utan att enbart tänka på sig själv.

Jag började titta på Sabrina the Teenage Witch i måndags och har redan börjat på andra säsongen. Avsnitten är runt 20 minuter långa och innehåller det mesta en sit-com från nittiotalet behöver.
Om du tycker om Riverdale så kan det här vara något för dig, det är en mycket ljusare och lättare serie, men de båda serierna hör till samma "universum" och Sabrina ska till och med vara med i nästa säsong!

 

Andra sevärda serier är: Full House (John stamos!), Shameless U.S., Sherlock, Bones, Freaks and geeks, Californication och Scream(!!!).

09.08.2017 kl. 21:15

Återfunnen kärlek


(källa)
Jag har äntligen hittat den igen. Läslusten. Efter att den under en lång tid lyst med sin frånvaro, så har jag till slut funnit den igen.

Jag må studera litteraturvetenskap, men i och med att jag är lika lat (om inte latare) än Garfield, så har min fritidsläsning fått lida.

Nu har jag dock återigen fått upp ögonen för ordens konst. Jag har hittills plöjt igenom Pet Sematary av Stephen King, Det handlar om dig av Sandra Beijer och även påbörjat ett flertal andra böcker.
Några böcker jag fortfarande inte hunnit läsa är Watership Down och Allt som blir kvar.

Jag har börjat läsa om The Great Gatsby, den ligger mig varmt om hjärtat, den är så fin och samtidigt så mörk. Gatsbys kärlek är så tragisk men ack så vacker.
Men, just nu ligger den på bottnen av min tygkasse pga att jag prioriterade Pet Sematary - som faktiskt fick min skräckälskande puls att öka. 

Sommaren har hittills varit rätt så tuff på mig psykiskt, så att jag börjat läsa igen känns skönt och som en tröst när jag bara vill ligga i sängen och inte röra på mig alls. Precis som det ska vara.

02.08.2017 kl. 23:16

"Som att ha lock för öronen, som att allt går i ultrarapid."

(källa)

Jag har precis läst klart Det handlar om dig av Sandra Beijer. Jag läste den i ett sträck. Jag kunde inte lägga den ifrån mig. Efter ett par enstaka sidor kändes det som om tiden spolades tillbaka och man befann sig mitt i en femtonårings liv. Hur en förälskelse blev något av det största man varit med om. Hur man kände sig så vuxen och samtidigt så jävligt liten, rädd och vilsen. 

Jag minns tillbaka till när jag själv var femton, hur hela min varelse kändes som eld och is samtidigt när han såg på mig. Hur jag trodde jag skulle spricka när han rörde vid mig, om ens för en sekund. Hur rädd jag var för att visa mina känslor öppet, rädd för att det skulle tas från mig lika lätt som ett korthus rasar samman.

Jag mindes hur ont det gjorde när det tog slut och hur jag i flera månader drömde om dagen det skulle bli som i Det handlar om dig, hur allt kanske skulle bli bra igen. Till slut. Hur jag under tiden fördrev tiden med att festa och kyssa andra, i väntan på att kanske få kyssa honom igen.

Ända tills jag en dag kom på att jag inte hade tänkt på honom alls. Hur hålet i bröstet kändes mindre och hur jag helt enkelt insåg att jag klarade mig minst lika bra utan honom och hans tonårsfasoner. "Fuck you" tänkte jag för mig själv och bestämde mig för att inte längre slösa tid på en sådan världslig sak.

 

Beijers bok väckte femtonåringen inom mig till liv igen, om än bara för en stund. Texten känns som ett knytnävsslag i magen och allt känns plötsligt så nära.

"I hörlurarna sjunger Håkan Hellström i falsett om hur svårt det är att andas när man är femton år och oövervinnerlig. Han borde sjunga det i alla fall."
24.07.2017 kl. 20:20

My ambition is handicapped by laziness.

| Isabelle | 22 | Litteraturvetenskap |

Skriver mest om olika spel, filmer och tv-serier.

Drömmer om ett jobb inom filmbranschen, en värld full av ostbågar, pizza och rosé.